Aktuellt
Förslag på kriminalisering av olovlig finansiell verksamhet
Promemorian "Straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering m.m." behandlar de rättsliga konsekvenserna för individer och företag som bedriver finansiell verksamhet utan nödvändiga tillstånd eller registreringar.
I promemorian föreslås ett antal lagändringar som syftar till att stärka regleringen av finansiell verksamhet, skydda konsumenter och investerare, samt upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet. Genom att säkerställa att alla aktörer har nödvändiga tillstånd och registreringar, kan myndigheterna bättre övervaka och ingripa vid överträdelser.
Viktiga punkter i promemorian:
- Skärpta straff: Promemorian föreslår skärpta straff för överträdelser, inklusive böter och fängelsestraff, för att avskräcka från olaglig verksamhet. Detta understryker allvaret i att bedriva finansiell verksamhet utan tillstånd.
- Effektiv tillsyn: Behovet av effektiv tillsyn och samarbete mellan myndigheter lyfts fram för att upptäcka och beivra brott mot regelverket. Detta innebär att företag måste vara beredda på att bli granskade och att samarbeta med tillsynsmyndigheter.
- Skydd av konsumenter: Ett centralt mål med promemorian är att skydda konsumenter från oseriösa aktörer. Genom att säkerställa att alla finansiella aktörer har nödvändiga tillstånd och registreringar, kan konsumenterna känna sig tryggare i sina finansiella transaktioner.
Sammanfattningsvis understryker promemorian att strikt efterlevnad av tillstånds- och registreringskrav är avgörande för att säkerställa en trygg och stabil finansiell marknad. Den föreslagna lagstiftningen syftar till att stärka skyddet för konsumenter och upprätthålla integriteten i det finansiella systemet.
Utifrån promemorian "Straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering m.m." kan följande rekommendationer lämnas till företag:
1. Säkerställ tillstånd och registreringar:
Företag bör noggrant kontrollera att de har alla nödvändiga tillstånd och registreringar för att bedriva sin verksamhet. Detta är avgörande för att undvika rättsliga konsekvenser och upprätthålla förtroendet hos kunder och myndigheter.
2. Följ lagar och regler:
Företag måste hålla sig uppdaterade om gällande lagar och regler inom sin bransch och säkerställa att de följer dessa. Detta inkluderar att ha interna rutiner och processer för att säkerställa efterlevnad.
3. Utbilda personalen:
Det är viktigt att utbilda anställda om de lagar och regler som gäller för verksamheten, samt om de interna rutiner som finns för att säkerställa efterlevnad. Detta minskar risken för oavsiktliga överträdelser.
4. Implementera effektiva kontrollsystem:
Företag bör ha robusta kontrollsystem på plats för att övervaka och säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande regler. Detta inkluderar regelbundna interna och externa revisioner.
5. Samarbeta med myndigheter:
Företag bör ha en öppen dialog med relevanta myndigheter och vara beredda att samarbeta vid eventuella granskningar eller utredningar. Detta kan bidra till att snabbt identifiera och åtgärda eventuella brister.
6. Riskhantering:
Företag bör ha en tydlig strategi för riskhantering som inkluderar identifiering, bedömning och hantering av potentiella risker kopplade till efterlevnad av lagar och regler.
Genom att följa dessa rekommendationer går det att minska risken för rättsliga konsekvenser och bidra till en trygg och stabil finansiell marknad.
Vill du veta mer om någon specifik rekommendation eller hur den kan implementeras i praktiken? Använd kontaktformuläret eller maila så kan vi boka in en avstämning.
AIFMD II ska implementeras i svensk lagstiftningen senast den 16 april 2026 och medför ett antal ändringar. Bland annat införs möjligheten att söka nya sidotillstånd, en reglering för låneutgivande AIF:er, utökade krav vid tillståndsansökningar, nya regler för likviditetshantering och nya krav på hantering av intressekonflikter.
Behöver ni hjälp med att analysera vad AIFMD II betyder för er? Hör av er via kontaktformläret.
EU:s direktiv om företagens hållbarhets-rapportering – Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Reglerna infördes i svensk rätt den 1 juli 2024 genom ändringar i bland annat Årsredovisningslagen. CSRD medför en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport. Vidare införs även europeiska standarder för företagens hållbarhetsrapportering (ESRS), som syftar till skapa relevant, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsinformation.
Om ni behöver hjälp med ert CSRD projekt får ni gärna ta kontakt.
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) är en av lagarna som ingår i EU:s paket av nya hållbarhetslagar för företag. CSDDD väntas träda i kraft i etapper från och med 2026, men rapporteringen av processen ska påbörjas i samband med den nya hållbarhetsrapporteringslagen CSRD. Även i EU-taxonomins minimiskyddsåtgärder finns en tydlig koppling till due diligence.
Påverkas ni av CSDDD och behöver hjälp med att analysera hur? Boka en kort avstämning.